Pressinformation
I anslutning till aktuell utstÀllning fÄr text och bild fritt anvÀndas. I andra sammanhang ombedes man taga kontakt med Galleri Landborg före publicering.
Galleri Landborg visar utstÀllningar med glas av en konstnÀr varje sommar.
2004 - Gunilla Kihlgren
Barometern 12 juli
Gunilla Kihlgren Àr en av Sveriges mest intressanta glaskonstnÀrer och rör sig lÄngt frÄn det svenska mer stilrena och strama uttrycket. Inspirationen kommer frÄh barockens kraftfullhet med kurvor och snirkliga detaljer. Den barocka stilen passar mitt sÀtt att tÀnka, den Àr bastant och tydlig, inte dekorativ utan mer stÀllningstagande, sÀger hon.
FÀrgerna Àr mustiga, gula och bruna. Men ocksÄ klara och genomskinliga. Det Àr slÄende att Gnilla Kihlgren arbetar i flera sprÄk dÀr olika stilar kan urskiljas. Men ingendera Àr mer ofÀrdig eller mindre utvecklad Àn den andra. De skilda sprÄken kompletterar snarare varandra pÄ ett intressant sÀtt och markerar att glas har stora möjligheter. Organiska former kontra raka linjer.
Ăstra SmĂ„land 10 juli
Kroppsligt, sensuellt, sinnligt och inte minst kvinnligt. Gunilla Kihlgren befinner sig pÄ ljusÄrs avstÄnd frÄn den svala, nordiska glastraditionen med enkla, sobra former och fÀrger. HÀr Àr det hetta, starkt utspel och svulstiga barockformer som gÀller. KonstÀrinnan utgÄr frÄn sig sjÀlv och arbetar med kroppsdelar som symboler. En snÀcka innesluten i en tung, massiv klarglaspjÀs, gjord tillsammans med mÀstaren Pino Signoretti pÄ Murano i Venedig, förefaller svÀva eller flyta fram i tidshavet. Med stora glashinkar, eller Àmbar, med silverhandtag utmanar Gunilla Kihlgren konventionerna. VardagsföremÄl lyfts till en högre nivÄ och stÄr som tysta, vackra, monument över mÀnniskans svÄrigheter att fÄ praktik och teori att gÄ ihop.
Ălandsbladet 15 juli
Sensuell glaskonst pÄ nytt galleri. Intrycket bekrÀftades ocksÄ av det mera sparsmakade utvalet av sina verk som visas hÀr - frÄn champagneglasen som alla Àr olika och de mÄnga glasfrukterna till de stadiga, formblÄsta, svagt rökfÀrgade Àmbaren som ocksÄ Àr sjÀlva utstÀllningstemat.
2005 - Henrik och Gerd Allert
Svenska Dagbladet 24 juli
Just nu finns kraftfullt och fĂ€rgstarkt glas frĂ„n Murano, ön utanför Venedig, att beskĂ„da i Vickleby pĂ„ Ăland. Henrik Allert, vĂ€lkĂ€nd keramiker, har som nyvorden pensionĂ€r gjort sitt första glas; under vĂ„ren begav han sig till Berengo-
hyttan i Murano för att kunna instruera mÀstarna, bröderna Signoretti, och övervaka deras högklassiga, vÀrldsberömda arbete. Det Àr nyöppnade Galleri Landborg i Vickleby som stÄr för denna satsning som resulterat i sexton skulpturer. I galleriet finns ocksÄ de skisser och keramikskulpturer som Allert ihop med Silvano Signoretti arbetat efter i framdrivandet av dessa massiva, fÀrgrika skulpturer som inspirerats av masker, djur och natur. PÄ vÀggarna, i samspel med makens nya konstnÀrliga uttryck, visar Gerd Allert fem textilgobelÀnger.
Barometern 16 juli
PÄ Galleri Landborg i Vickleby visas nu keramikskulptören Henrik Allerts allra första glasskulpturer. Glas och keramik har mycket gemensamt, mÄnga uttryck Àr Àverförbara och hans tidigare genomarbetade formsprÄk fÄr nya intressanta uttryck i ett material som lÀnge varit frÀmmande för konstnÀren. Hans keramikskulpturer har rötterna i en obestÀmd arkaisk och primitiv konst med en grov och ofta krackelerad yta, förestÀllande masker, djur och djurkranium ges en sÄ individell karaktÀr att de nÀrmar sig en mÀnsklig sjÀlslighet, ett slags korsning av det mÀnskliga och djuriska livet. Och pÄ samma sÀtt kan man ringa in hans glasskulpturer. Men det som tidigare fascinterat och fört associationerna till en tid som varit blir i stÀllet mer levande. Organiskt, fyllt av kött och blod. DÄtid förflyttas till nutid, men behÄller ÀndÄ sin prÀgel.
PÄ vÀggarna hÀnger Gerd Allerts textilgobelÀnger, Àven de inspirerade av naturen ett abstrakt sprÄk som poetiskt beskriver koloriten bÄde under och över havsytan.
Ălandsbladet 16 juli
UtstÀllningen med verk av konstnÀrsparet Gerd och Henrik Allert Àr en vÀrdig öppning av det nybyggda Galleri Landborg i Vickleby. Den direkthet jag kan uppleva i keramiken, med de ibland vÄldsamma ristningarna och avtrycken, Àr i glasskulpturerna översatt till ett annat medium. Glasskulpturerna har dÀrför en fullÀndning som keramiken saknar. Den som Àger en sÄdan kan ocksÄ lÀsa in mera i dem och slipper Ängesten som den vÄldsamma eruptionen i leran kan utlösa. NÀr hundens eller djurets kranium har tolkats i glaset fÀrsvinner vanitasmotivet, odödligheten Àr nÀra, det Àr ocksÄ en tröst.
Gerd Allerts fem gobelÀnger Àr vara ett urval av hennes textila verk. Hon har gjort stora utsmyckningar - i St Helena kyrka i Skövde, St Katarina i Nyköping och den Äteruppbyggda Katarinakyrkan i Stockholm. Hennes gobelÀnger, med sina slingor som förvandlar vÀven till ett nÀt som slÀpper igenom ljuset, och inplockningar, förmedlar en djupt kÀnd, mystisk men mera mediativ, nÀstan sakral grundstÀmning.
2006 - MÄrten Medbo
Barometern 5 juli
MÄrten Medbos slipade skÄlar Àr resultatet av en mödosam process i hyttan. Under blÄsningen doppas glasbubblan undan för undan i olika fÀrgsmÀltor. Först under den tidsödande slipningen gÄr det att se hur de starka fÀrgerna Àr lagrade pÄ varandra. Resultatet blir respektingivande glaspjÀser med massiv tyngd, men i sin mönstring ocksÄ lekfull lÀtthet.
Ăstra SmĂ„land 3 juli
Glas med elegans och lekfullhet. PÄ vÀggarna klÀttrrar fantastiska skapelser som kan ses som nÄgot mittemellan molekylmodeller och fjÀrilslarver.
Ălandablsdet1 juli
De verk MÄrten Medbo visar i det ljusdruckna galleriet i Vickleby Àr slipade blÄsta skÄlar i flerfÀrgade lager och stora massiva fat som Àr kuddliknande och pÄ ett fascinerande sÀtt undflyende i formen. PÄ fler vita podier mot trÀdgÄrden stÄr ett antal klarröda glasskÄlar med vita kulor pÄ utsidan som utvidgats under blÄsningen. PÄ vÀggarna finns slutligen molekylliknande strukturer med rosa eller silverfÀrgade mindre sfÀrer uppsatta. Det Àr en vacker och fantasieggande installation.
2007 - Berit Johansson
Svenska Dagbladet 7 juli.
UppkÀftighet i glas. (Av Carl Otto Werkelid).
Det Ă€r roligt nĂ€r förnĂ€mligt svenska konsthantverk fĂ„r seriös exponering och dĂ€rigenom kan ge perspektiv pĂ„ all den disajnade publikflirt som strömma emot oss â inte minst sommatid dĂ„ turistfĂ€llorna stĂ„r som skĂ€mt i backen. I Vickleby pĂ„ Ăland finns sedan nĂ„gra somrar ett sĂ„dant vattenhĂ„l i Gallei Landborg; i fjol stĂ€llde MĂ„rten Medbo ut konstglas dĂ€r och 2005 var det Henrik Allert och Gerd Allert som visade prakftulla verk med Murano som födelseplats. Galleri Landborg tycks medvetet och krĂ€set ha specialicerat sig pĂ„ glas; i Ă„r Ă€r det Berit Johansson, som efter en tid pĂ„ Orrefors för mer Ă€n tjogo Ă„r sedan började arbeta som glaskonstnĂ€r pĂ„ egen hand. OcksĂ„ hon har ibland Murano som arbetsplats och stĂ€ller ut sina skulpturer i ett galleri vid San Marco-platsen i Venedig.
NÀrmare dÄ till Vickleby och de kraftfulla stiliga graalvaser och stora fat i sÄ kallad Ravennateknik som visas dÀr. Svenskt glas domineras av stram, sval form och ÄterhÄllna fÀrger; Berit Johansson Àr uppkÀftig mot den traditionen i sin tydliga inspiration frÄn det fÀrgintensiva italienska glaset.
Barometern 29 juni.
Glaskonst lika fri som fÄgeln.
âDet Ă€r ingen tillfĂ€llighet att hon i mitten av 1980-talet lĂ€mnade Orrefors för att i stĂ€llet rikta blickarna mot den friare och mer fĂ€rgsprakande glaskulturen i Italien. DĂ€r Ă€r inget omöjligt, förklarar hon och pekar pĂ„ en av hennes mer extravaganta skapelser: en ljuskrona för italienska Pauly C.V.M. âŠ. Det modesta och stilistiskt Ă„terhĂ„llsamma Galleri Landborg har förvandlats till ett besynnerligt fĂ€rghav. Men det Ă€r likvĂ€l ett hav skapat med glĂ€dje och skicklighet, en ocean av lyckoframkallande fĂ€rgpjĂ€ser. âŠ.NĂ€r hon stĂ„r dĂ€r bredvid sina sju kilo tunga men Ă€ndĂ„ vackert ömtĂ„liga fĂ„glar, omges Berit Johansson av en kraftfull aura â till synes omöjliga att rubba. Kopplingen mellan konstnĂ€r och konstverk Ă€r omutligt. SĂ€ga vad man vill om deras oblyga framtoning, men ljuskronorna, glasfĂ„glarna och graalen Ă€r precis lika upplyftande som glaskonstnĂ€ren bakom dem.â
Ăstra SmĂ„land 30 juni.
Glas som Àr en varm vind frÄn Södern
âDet Ă€r ocksĂ„ i glasets Venedig som Berit Johansson hĂ€mtat och hĂ€mtar mycket av sin inspirationâŠâŠ.PĂ„ hemmaplan, det vill sĂ€ga SmĂ„land âŠ..skapar hon glas i samarbete med de skickliga glasblĂ„sarna Ulf Johansson, Sjöhyttan i Ălghult, och Micke Johansson i Pukeberg.
Det senare har för övrigt lett fram till uppdrag för Zero i Pukeberg och en serie stora takkronor som slĂ„r det mesta i frĂ„ga om fĂ€rg- och formglĂ€dje.â
2008 â Ulla Forsell
Barometern 30 juni
Glaskonst med lÄng historia
â 1974 var âŠ.Ă„ret dĂ„ Ulla Forseel startade sin egen glashytta pĂ„ Bjurholmsgatan i Stockholm. DĂ€rmed blev hon den andra glaskonstnĂ€ren i Sverige att lyckas med bedriftenâŠSteget frĂ„n det industriellt tillverkade glaset till det egenhĂ€ndigt utformade innebar nya möjligheter. Lekfulla former, intensiva fĂ€rger och nya, inte sĂ€llan politiska teman möjliggjordes tack vare en oberoende skapandeprocess. NĂ€r Ulla Forsell nu stĂ€ller ut sina senaste verk pĂ„ galleri Landborg, Ă€r sĂ„ledes 40 Ă„r av historia nĂ€rvarande, och om glasen kunde sjunga, skulle de sannolikt nynna pĂ„ en hymn till den kvinnliga friheten.â
Ăstra SmĂ„land 1 juli
Glas som blommar
âI Vickleby presenterar sig Ulla Forsell genom stora dekorativa fat och vaser dĂ€r blommor vĂ€xer fram ur glasmassan. Hon visar ocksĂ„ en hel vĂ€gg uppbyggd av planglas, gjort pĂ„ det gamla sĂ€ttet dĂ€r man blĂ„ser en cylinder som klipps upp och viks ut till en glasplatta. I planglaset finns inbrĂ€nda blommotiv frĂ„n 1700-talet gjorda av G D Ehret, illustratör verksam i England, som försĂ„g LinnĂ©med botaniska planscher.
Med de stora faten anknyter Ulla Forsell till 1970-tals kÀnslan och tankar kring flower power. Mot det fria flödet av idéer och uttryck stÀller hon en glasbur med en instÀngd blomslinga.
Med framvĂ€xten av studiglashyttor förĂ€ndrades bilden av det svenska glaset.. . FĂ€rg och fantasi prĂ€glade den nya glaskonsten dĂ€r man hela tiden tĂ€njde pĂ„ grĂ€nserna. I den processen som i grunde var internationell, blev Ulla Forsell en av de mest framtrĂ€dande konstnĂ€rerna. Att hennes kreativa skapande fortsĂ€tter med samma intensitet Ă€r utstĂ€llningen pĂ„ Galleri Landborg ett fint bevis för.â
Kalmar LĂ€ns Tidning 4 juli
Nu blommar det pÄ Galleri Landborg.
âFĂ€rgglada, lekfulla blomfat, funktionella bruksföremĂ„l och en blomstrande spegelvĂ€gg Ă€r nĂ„gra av (Ulla Forsells) bidrag till utstĂ€llningen. ⊠NĂ€r det gĂ€ller glaspjĂ€ser som blomsterfaten skall de ge drag av lekfullhet, men i bruksföremĂ„len skalas detta bort, för dĂ„ Ă€r det funktionella det viktigaste.â
2009 â Ann Wolff
Barometern 11 juli
En pefekt kÀnsla för glasets sjÀl
Ann wolff har ett sÀreget uttryck i glaset. Med dÄerfekt kÀnsla för dess genomslÀpplighet för ljus har hon formgivit skulpturer som ger liv i det stelnade materialet. Inne i hennes bastanta glaskroppar vilar organiska ansikten. I Domus har det omgivande glaset blivit en dunkel sarkofag. I persona möts tvÄ ansikten som bara Àr enoptisk synvilla. I Step tycks en kvinna vara pÄ vÀg att sprÀnga sig ut ur glasblocket. De organiska formerna Äterkommer i kolteckningarna och pastellerna, som ocksÄ ligger till grund för skulpterandet. Ann Wolff bor och arbetar i Kyllaj pÄ Gotland. Hon pendlar Àven till Berlin, dÀr hon har möjlighet att knyta internationella kontakter. Hennes glas finns representerat pÄ museer över hela vÀrlden och hon Àr en av vÄra internationellt mest kÀnda konstnÀrer.
Ăstran 26 juni
Konst med tyngd
Ann Wolff Àr ju en av glaskonstens riktigt stora namn. Hon stÀller ut över i hela vÀrlden. I vÄr region, dÀr har hon varit verksam i mÄnga Är, var det dock rÀtt lÀnge sedan ner samlad presentation av hennes konst gjordes. SÄ den som vill ta del av ett betydande konstnÀrsskap bör absolut ta chansen att bege sig till Vickleby under de kommande fem veckorna.
I Ann Wolffs verk finns ett allvar som Àr omöjligt att gÄ runt. Det möter betraktaren i tunga gjutna glasskulpturer dÀr outgrundliga ansikten sjuknit in i materialet eller i mer abstrakta uttryck dÀr kraftiga former stÀll mot omvÀxlande rÄa och blankpolerade ytor. I collage av glas och i teckningar framtrÀder ansikten som vill berÀtta om livet. Det handlar nog en hel del om att se genom de masker vi har en tendens att gömma oss bakom.
Ălandsbladet 2 juli
Ann Wolff pÄ Galleri Landborg
Jag (Erich Schwandt) trÀffade Ann Wolffdagen innan vernissagen och blev imponerad av hennes kÀnsliga och intensiva noggrannhet nÀr hon planerade utstÀllningen. Den glasmassa hon anvÀnder till sina skulpturer har en lÀgre smÀltpunkt Àn den vid glasbruken, vilket gör att hon kan utnyttja vanliga keramikugnar för tillverkningen av sina glasskulpturer.
2010 â Erik Höglund
Barometern 6 juli
Tjuren har varit med lÀnge.
Erik Höglund började alltid med skissen, oavsett om han skulle skapa i glas tegel eller lÄta penseln bestryka duken med fÀrg. Det Àr en mÄngfacetterad utstÀllning dÀr det gÄr att följa det fÀrgade glaset han överraskade och rentav förskrÀckte med pÄ Boda under 1950-talet, kommer tillbaka i 1990-talsverken frÄn Studioglas Strömbergshyttan. Men ocksÄ det klara glaset fÄr plats. Det producerades framförallt pÄ Pukeberg och var utsmyckat med gravyrer och sigill. Ett antal bronsminiatyrer Àr finlemmat mÀnskliga. Flera av utstÀllningens verk Àr förlagor till de över 150 offentliga utsmyckningar han gjorde under sin livstid. Tjuren kom att följa Erik Höglund genom Ären. Han hÀmtade inspiration pÄ tjurfÀktningar i Mexico och varierade sedan tjurmotivet i fÀrg, form och storlek. UtstÀllningen pÄ Galleri Landborg Àr rik och visar Erik Höglunds stora mÄngfald som konstnÀr.
Ăstra SmĂ„land 8 juli
Glaskonstens store förnyare
Han var en av de stora som förnyade glaskonsten i Sverige. Han var oerhört produktiv och hans formgivning gjorde bruket berömt över hela vÀrlden. Erik Höglund arbetade med glas hela sitt liv, bland de senaste Àr tjurar gjorda pÄ Strömbergshyttan. Men det var inte bara glas. Han skulpterade och mÄlade, hÀr finns mÄleri frÄn hela hans liv, hÀr finns nÄgra bronser, hÀr finns gipser och tegel. Erik Höglund samarbetade med smeder och snickare, och han gjorde mÀngder med offentliga utsmyckningar. UtstÀllningen pÄ Galleri Landborg ger en överskÄdlig bild av Höglunds skapande.
Ălandsbladet 1 juli
Erik Höglund med glas-skulptur-mÄleri
Erik Höglund vars insatser pĂ„ Boda glasbruk redan pĂ„ 50-talet förde till en revolutionerande framgĂ„ng för den svenska glasformgivningen, hade ingen egentlig glasutbildning. Han visade en sĂ„dan handlingskraft och kreativitet vid sin utbildning pĂ„ Konstfack att han handplockades av den driftige, legendariske brukschefen Erik RosĂ©n 1953 till glasbruket i Boda, dĂ€r han fick fria hĂ€nder som konstnĂ€rlig ledare och stannade till 1973, alltsĂ„ i 20 Ă„r. Han kom via Pukeberg, Ă
hus och Vrigstad till Strömbergshyttan dÀr han stannade den lÀngsta tiden. I Boda hade han banat vÀg förmÄnga sjÀlvstÀndiga eftertrÀdare: Signe Persson Melin, Monika Backström, Bertil Vallien och Ulrika Hydman-Vallien. Erik Höglunds stora arbetsförmÄga bÀr ocksÄ denna utstÀllning vittnesbörd om.
2010 â Hans Frode
Barometern 24 juli.
Ăland som man minns det i Brooklyn
Ălandskap kallar Hans Frode den utstĂ€llning som nu visas pĂ„ Galleri Landborg i Vickleby. Som vanligt leker han med ord â en mĂ„lning har han döpt till Glömlösa. I hans verk finns de existentiella frĂ„gorna och de filosofiska reflexionerna stĂ€ndigt nĂ€rvarande. Men han Ă€r ocksĂ„ lekfull i sitt utforskande av motiv, perspektiv och ljuseffekter. MĂ„lningarna har kommit till i hans ateljĂ© i Brooklyn och han har valt att utgĂ„r frĂ„n Ăland som minnesbild och erfarenhet, inte som avbildning av en specifik plats. Hans Frode beskriver minnet som Jaget kans beskrivas. Den stĂ€ndiga frĂ„gan Ă€r vilket jag det Ă€r som reflekterar Jaget.
FĂ€rgvariationerna i hans verk Ă€r otroliga. Han utmanas av tekniker och tillverkar sjĂ€lv de mĂ„ngfĂ€rgade neonrör som Ă€r en del av konstverken. Han Ă€r verksam i New York sedan 30 Ă„r. Men somrarna viger han Ă„t Ăland och familjens sommarhus som han benĂ€mner âsin största skulpturâ. Hans Frode mĂ„lar inte pĂ„ duk eller pannĂ„ utan pĂ„ tjockt glas. Hans signum Ă€r att utgĂ„ frĂ„n en gammal tavelram och utifrĂ„n denna vĂ€xer konstverket fram. Att utforska Hans Frodes mĂ„ngfacetterade konst Ă€r som att ge sig ut pĂ„ en forskningsresa i ljusmĂ„leri, experiment i djupperspektiv och frĂ„gan om hur mĂ„nga olika sĂ€tt hans glasföremĂ„l med inre belysning kan komplettera verkets karaktĂ€r.
Ăstra SmĂ„land 29 juli
Drömmen om Ăland i glas och neon.
Han sitter i Brooklyn pĂ„ vintrarna och gör bilder om sommaren pĂ„ Ăland. Han kombinerar olika material och tekniker och gör unik glaskonst. Han mĂ„lar pĂ„ glas, pĂ„ bĂ„da sidor, och bygger sedan pĂ„ med detaljer i gjutet glas. Resultatet blir tredimensionella bilder, bakifrĂ„n belysta av neonrör, som ger ett alldeles speciellt ljus och lyster. Han börjar ofta med ramarna och fyller dem med innehĂ„ll, ett sĂ€tt att vĂ€nda pĂ„ den skapande processen, och ett sĂ€tt att vĂ€cka tankar om vad som Ă€r verkligt och vad som Ă€r illusion. UtstĂ€llningen bestĂ„r till största delen av bilder av Hans Frodes Ălandssomrar, med hög himmel, stockrosor, vindkraftverk, strandĂ€ngar och odlingsmarker. Hans Frode Ă€r ett etablerat namn i USA men Ă„terkommer stĂ€ndigt till Sverige. Förra Ă„ret hade han en stor utstĂ€llning pĂ„ SmĂ„lands Glasmuseum i VĂ€xjö.
Ălandsbladet 29 juli
Ălandskap med Hans Frode pĂ„ Galleri Landborg, Vickleby.
Frode kombinerar olika material och tekniker, mĂ„leri pĂ„ eller bakom glasskivor som han applicerar skulpterade detaljer pĂ„ med bakomliggande neonljus. Hans Frode Ă€r ensam om att arbeta med denna teknik. Ibland lĂ€gger Hans Frode ocksĂ„ till ord och sentenser, antingen i bilderna eller i titlarna, som anger riktningen av upplevelsen. Det Ă€r dottern Aomi som skrivit sitt namn pĂ„ den grĂ„a fönsterskivan i tavlan âĂlandsvĂ„râ. UtstĂ€llningen i Ă„r Ă€r annorlunda till innehĂ„llet Ă€n tidigare och komponerad kring ölĂ€ndska landskap.